Detta skrev Emelie i sin blogg:
"Men det gjorde också så att jag kände att jag kom huvudpersonen, Zhuang mycket närmare, vilket jag verkligen älskar med vissa böcker. Tack vare språket i boken så känner jag att jag kan på något sätt känna hennes känslor."
Precis så kan jag också känna! Jag har funderat på varför jag känner så. Jag tror det har lite med att hon skriver kortfattat och direkt, så när hon är irriterad får man reda på det snabbt och enkelt. Om man skulle sätta in mer mellan ord och ganska värdelösa ord i betydelse, så blir det lite svårare att se igenom vad känslorna är.
Om jag tar ett exempel:
”Varför de säga både tänka och gå? Varför inte bara gå?
Varför säger engelskmännen både tänka och gå, när de istället bara kan säga gå?
Jag tycker det känns som det är mer irritation i den första än i den andra, fast de är samma mening.
på så sätt tror jag att man har lätt att känna hennes känslor! … Eller vad tror du Emelie?
onsdag 17 mars 2010
måndag 15 mars 2010
Zhuang=Mig?
Nu när jag har "dykt" in i boken och simmat mina 44 sidor, så har jag fått en hel del tankar och funderingar som jag tänkte dela med alla läsare! Alla=2 yeay!
På en av de allra första sidorna står det "förlåt min engelska" mitt på en blank sida. Det fångade mitt intresse direkt, då man får en första smak på hur språket kommer att vara. Det tog en stund innan jag kom in i läsandet p.g.a. den otroligt jobbiga ordföljden. Men när man fick flyt och kom in i boken tycker jag bara att det är positivt. Man får en starkare känsla för hur svårt det måste vara för henne att inte kunna språket i ett främmande land med en helt ny kultur.
Det är rätt roligt att läsa om just denna situation, då jag själv har blivit utsatt för den… fast hon måste haft det MYCKET JOBBIGARE! Det var när jag hade flyttat till USA med familjen, gick i en amerikansk skola, kände ingen och de ända orden på engelska jag kunde var, I love you… det kommer man inte så långt med. Så av erfarenheter när jag läser om stackars, ensamma Zhuang känner jag att jag vill ge henne massa tips!
En annan sak jag tänkte på var att det måste vart mycket jobbigt att översätta denna bok från engelska till svenska så det blir samma grammatiska fel. Vissa humoristiska grammatik fel på engelska kanske inte alls finns på svenska.
Men nu ska jag gå och göra lite te, så får ni höra mer senare! ”vad då? Äta eftermiddagste?” / funderar en förvirrad Zhuang
På en av de allra första sidorna står det "förlåt min engelska" mitt på en blank sida. Det fångade mitt intresse direkt, då man får en första smak på hur språket kommer att vara. Det tog en stund innan jag kom in i läsandet p.g.a. den otroligt jobbiga ordföljden. Men när man fick flyt och kom in i boken tycker jag bara att det är positivt. Man får en starkare känsla för hur svårt det måste vara för henne att inte kunna språket i ett främmande land med en helt ny kultur.
Det är rätt roligt att läsa om just denna situation, då jag själv har blivit utsatt för den… fast hon måste haft det MYCKET JOBBIGARE! Det var när jag hade flyttat till USA med familjen, gick i en amerikansk skola, kände ingen och de ända orden på engelska jag kunde var, I love you… det kommer man inte så långt med. Så av erfarenheter när jag läser om stackars, ensamma Zhuang känner jag att jag vill ge henne massa tips!
En annan sak jag tänkte på var att det måste vart mycket jobbigt att översätta denna bok från engelska till svenska så det blir samma grammatiska fel. Vissa humoristiska grammatik fel på engelska kanske inte alls finns på svenska.
Men nu ska jag gå och göra lite te, så får ni höra mer senare! ”vad då? Äta eftermiddagste?” / funderar en förvirrad Zhuang
kom ihåg det!
Människor som skriver böcker är sällan intellektuella. Intellektuella är de som talar om böcker andra människor har skrivit.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
